Om matförgiftning

Okej, nu var det pinsamt länge sedan jag skrev någonting i bloggen. Har egentligen ingenting att skylla på men om du pressar mig kommer jag komma upp med en miljon lama ursäkter i stil med "jag har så mycket plugg just nu" och "mina ögon gör ont av att sitta framför datorn längre än tio minuter". Nog ljuget.

Förra veckan var verkligen en blast. Jepp, superkul. Bästa veckan i mitt liv. Ni märker säkert ironin trots att en datorskärm är emellan er och min skrift. Alvarligt talat, den sög! Varför? Jag blev matförgiftad. Det låter väldigt 30-talsaktigt, Hollywood-filmmord men det händer i verkligheten också (som många av er säkert upplevt).

Anywho. Jag åt, tror jag, en dålig köttfärssås hemma. Närmare detaljer vill jag inte gå in på men det som kan nämnas är att jag spenderade hela torsdagen och fredagen i horisontalt läge i soffan i vardagsrummet. Skönt, kanske ni tänker. Oh, so wrong! Jag tror nämligen att jag samtidigt kan ha haft magkatär för jag hade så fruktansvärt ont i magen att jag inte kunde tänka, knappt kunde andas, kunde inte titta, kunde inte blunda... Ni förstår vart jag vill komma. Det var som en... Rastlöshet i hela magen som gjorde mig fullständigt handikappad.
Dessutom kunde jag inte äta någonting och heller inte dricka någonting. Sammanlagt tror jag att jag räknade ut att under närmare fyrtio timmar åt jag inget annat än luft.
Under fredagen blev jag lite bättre så mamma sa att jag skulle dricka Resorb (brustabletter mot uttorkning). Men, GAH! Det var det vidrigaste jag någonsin smakat! Fy, fan!! Mormor min ringde då sjukvårdsupplysningen och frågade vad man skulle göra - jag var ju helt uttorkad. De gav henne ett recept som bestod av vatten, socker och salt. Det kan jag ju säga inte var bättre, och därmed helt odrickbart.
När jag så småningom dock blev bättre kunde jag börja äta lite igen och då fick jag ju i mig lite salt och sånt.

Oj, vilken närbild av "Nathalies matförgiftning". Det jag egentligen skulle komma till var att jag under de här två dagarna gick ned fyra kilo i vikt. Kanske inte tycks så mycket, men om man jämför det med "superbantningskurerna" i Expressen/Aftonbladet så säger de att man kan gå ned 3 kilo på bara 3 veckor. Det ger kanske det hela lite propotion. Dessutom så anser jag mig inte vara speciellt tjock så jag borde inte gå ned ytterligare i vikt. De kilorna lär jag ju dock gå upp igen nu när jag börjat äta.

Okej, nu räcker det. Klart slut!