Om att pliktverket vill mig något

Det här inlägget skulle egentligen handla om något mycket mer seriöst, fast jag antar att detta är rätt seriöst också, men det jag såg när jag kom hem gjorde att jag bara blev tvungen att skriva det här blogginlägget. Det var nämligen så att när jag kom in i mitt rum efter en lång dag i skolan så låg ett brev på mitt skrivbord. Detta, kan jag meddela er alla, är inte något som händer varje dag. Jag blev nyfiken och efter lite undersökande kunde jag konstatera följande;
1. Det är ett vitt kuvert
2. Det är inte ett sånt där kurvert med ett litet plastfönster på
3. Det finns inga frimärken ("Porto betalt" står det)
4. Det är B-post
5. Kuvertet har en streckkod i nedre vänstra kanten, mystiskt!
6. Det finns en logga uppe i övre vänstra hörnet, en logga med tre kronor på... (någon som vet vad jag talar om än?)
7. Det står pliktverket på kuvertet.

Hmm... tänkte jag, armén vill mig något. Jag sprättade upp kuvertet och ut föll en vit A4 och en liten folder. På A4:at står det: "Pliktverket vill gärna träffa dig". Va? I brevet finns att läsa att jag verkar ha rätt förutsättningar för armén och att de vill att jag ska mönstra. Det står klart och tydligt att jag genom mönstring inte binder mig till någonting men att jag måste göra det senast dagen jag fyller arton (om ganska exakt 170 dagar, 7 timmar, 51 minuter och 12 sekunder. 11 sekunder. 10 sekunder...).

Ha! De vill att jag ska vara med i armén!! Är detta ett practical joke? Hohoo, ni kan komma ut nu! Vart gömmer ni er? Jag vill ha blommor för det här nu!
Nej, men allvarligt så är ju detta väldigt oväntat. För att säga det rätt ut: Jag har inga som helst planer på att vara med i armén ens om jag skulle klara mönstringen. Jag har helt enkelt inte tid men att mönstra... Tja, varför inte? Eller... Joo, kanske. Hmm... Måste tänka över detta.

Vad tycker ni om hela armén? Och framför allt - är det värt att mönstra bara för jämförandets skull?